OXBRIDGEGUIDEN, del V
Dags för ännu ett seriöst blogginlägg, och dags för den femte delen i Oxbridgeguiden; vad man skall tänka på som man annars inte tänker på när man tänker ansöka till Oxford eller Cambridge.
Nu kommer lite om novembertesten som sker nu i dagarna.
Novembertesten, vars titel varierar beroende på vilken kurs man ansöker till, är tillsammans med intervjuerna det viktigaste i hela ansökan.
Varje kurs har olika prov om olika ämnen som ändras varje år; därför går det inte att säga specifika tips till de olika proven.
Men, det finns några generella saker som kan vara bra att ha i åtanke:
- Proven är helt oförberedda; inga förutom de ansvariga professorerna vet årets ämne förrän kuverten öppnas. Därför finns det ingen som kan studera specifikt till provet, och därför är provet inget rent kunskapstest (framförallt inte i humaniora och samhällsvetenskap). Vad som är det viktiga är den analytiska förmågan, och det är denna som bedöms. Fakta som behövs tillhandahålls oftast i provet; därför kan ingen vara mer förberedd än någon annan, bortsett från att ha övat upp den analytiska förmågan under en längre tid, likväl som generellt sett vara insatt i det ämne som man ansöker till.
Kunskap kan man alltid införskaffa med en analytisk förmåga, men inte nödvändigtvis vice versa…
- Ta det lugnt och stressa inte. Det kan tyckas att det finns mycket som skall hinnas med på lite tid, men proven är inte konstruerade för att vara omöjliga. Dessa påminner mycket om de prov som kommer i slutet på läsåren i Oxbridge, med undantaget att de sistnämnda är större, fler, och längre skrivningar…
- Försök att ”njuta” av provet; allt går mycket bättre om man har roligt och behåller en positiv attityd. Provet handlar trots allt om det du brinner för och därför vill studera de kommande åren. Engagemang och intresse kommer att lysa igenom ditt prov för de som läser det; och engagemang, likväl som intresse, är mycket viktigt.
Några kanske tänker att trots faktumet att ingen kan öva på provet innan, har engelsmännen en fördel i och med att de (logiskt sett) har engelska som första språk. Må så vara, men vi svenskar har också en generell fördel; vårt gymnasium. Vi får relativt tidigt lära oss vikten av analys, och får öva oss en hel del på detta under vår gymnasiegång. Detta väger lätt upp engelsmännens engelskkunskaper (såvida du inte söker till engelsk litteratur).
Sammanfattningsvis finns det inte mycket som går att förbereda, bortsett från att ha en genomgående positiv attityd. Allt annat är helt upp till en själv och ens analys; men detta gäller för alla, oavsett kurs och nationalitet.
Nästa del kommer att handla om intervjuerna, som är det sista steget innan det stora beskedet kommer.
Quite.


















Bäste historiker är det så
Bäste historiker
är det så att del fyra kommer efter del fem eller kommer det en del sex först? Vi ohistoriker är lite förbryllade!