Finally final year

Efter ett helt ar borta fran London och mitt kara Bloomsbury campus ar det val egentligen inte forvanande att en hel saker har andrats. Anda forvanas jag, dagligen. Just nu sitter jag i ett social study space som for ett ar sedan var en bar med valdigt billig snakebite...imorse skulle jag ga och be om ett papper som intygar att jag ar student men kontoret var flyttat...hela forsta veckan trodde jag att min dator var trasig (IGEN) for att jag inte kunde ansluta till skolans natverk (vi har tydligen bytt natverk)...gymmet ar nu dubbelt sa stort och fancy, och darmed dubbelt sa befolkat som innan...vi ar inte langre herrar i vart common room da alla second years har invaderat och satt upp regler for tedrickning och diskande...

Det kanns lite udda att vara en final year student; man tillater sig sjalv att vara lite otrevlig mot freshers och ar lite overdrivet stoddig om att man gatt har sedan urminnes tider. Samtidigt ar slutet nu sa plotsligt nara att man blir blir lite nervos. Alla varnar en om att sista aret gar sa himla fort, och det ar tyvarr det sista jag vill just nu. Jag tack och lov mindre panik an manga andra med tanke pa att jag ska ta ett gap ya innan jag kor igang med en Masters, sa jag slipper stressa med graduate applications och mardrommar om hur det ar att borja jobba pa riktigt.

I sondags var jag en snabb svang och kikade pa Occupy London ganget som haller till utanfor St Paul's cathedral. Det var da valdigt lugnt och organiserat; for att undvika att smattrande applader skapar onodigt stoj nar nagon talar i megafonen viftar man istallet med handerna i luften (deaf applause), och det talades mycket om att jobba med polisen och att skapa en familjevanlig stamning. Det ska bli spannande att se hur det utvecklar sig, jag hoppas verkligen att det forsatter i samma fridfulla anda. Min housemate och hans flickvan var dar och tittade i lordags, kolla in hans reportage har.

Jag ser fram emot att komma in i en normal vardagsrytm den har veckan - forra veckan korde vi en gospelforestallning som heter Soul Food i en av skolans teatrar, sa varje dag bestod av tech runs/genrep/sena kvallar och valdigt lite somn. Den har veckan tror jag att jag ska kunna klara av mina 6 undervisningstimmar lite battre...